INSTITUTETS UPPDRAG

Rättspolitiska forskningsinstitutet grundades år 1974. Institutet fortsätter det Kriminologiska forskningsinstitutets verksamhet, som upprättades år 1963 i anknytning till justitieministeriet. Till Rättspolitiska forskningsinstitutets uppgifter hör att bedriva oberoende Rättspolitisk forskning och publiceringsverksamhet förknippad med den, att följa med utvecklingen inom rättspolitisk forskning såväl i hemlandet som utomlands, att bedriva och befrämja samarbete inom rättspolitisk forskning både i Finland och internationellt, samt att utföra enskilda forskningsuppdrag och utredningar, som justitieministeriet ålägger institutet. Ett särdrag i den forskning som institutet utför är att förena en statsvetenskaplig och en rättslig granskningsvinkel.

RESULTAT AV VERKSAMHETEN

(54kB) SAMMANDRAG: Verksamheten 2006

INSTITUTETS ORGANISATION OCH PERSONAL

Forskningsinstitutet leds av en direktion bestående av 9 medlemmar. Dess nuvarande ordförande är professor Ari Saarnilehto. Chef för institutet är jur.dr Tapio Lappi-Seppälä. Forskningsinstitutet är indelat i en kriminologisk enhet, en allmän enhet samt ett kansli.

Forskningsledare är samh.dr Janne Kivivuori för den kriminologiska enheten och agr.o.forstdr Marjukka Litmala för den allmänna enheten.

Forskningsinstitutet har 15 ordinarie tjänster. Utöver det anställs forskare tillfälligt för enskilda forskningsprojekt. Det totala antalet personer som i allmänhet arbetar vid institutet är 20-30.

FORSKNINGSVERKSAMHETEN

Centrala forskningsområden för den kriminologiska enheten är uppföljning och utvärdering av brottsutvecklingen och kontrollsystemet. En översikt över brottsligheten publiceras årligen (Rikollisuustilanne-katsaus). Rapporten har fått en status av standardverk inom sitt område. Ett annat av enhetens centrala forskningsuppgifter är att utveckla indikatorer för uppföljningen av brottsutvecklingen. Sedan år 1970 har institutet deltagit i flera projekt där man både utrett brottsligheten och gjort utredningar över brottsoffer och skador som föranletts av brott, såväl i Finland som internationellt. Utredningar har gjorts över hur det Straffrättsliga kontrollsystemet fungerar och över effekterna av strafflagsreformen. Utredningarna har bl.a. berört samhällstjänst som strafform, medling i brottsmål och kontrollsystem för ekonomisk brottslighet.

Vid den allmänna enheten har en utvärdering av lagstiftningen dominerat verksamheten. Enheten har speciellt forskat i frågor angående konsumentskydd och utvärderat effektiviteten av lagen om skuldsanering. Vidare har man bl.a. utrett underrättsreformen och tillämpningen av lagen om näringsförbud. Inom enhetens ram har man också bedrivit mera allmän forskning kring rättsliga institutioners verksamhet och den rättsliga infrastrukturen. Sådana temata har under de senaste åren varit en utveckling av lagstiftning och lagberedning på ett allmänt plan, samt utredningar som berört olika frågeställningar inom familjerätten.

En central uppgift för institutet, vid sidan av forskningsarbetet, är att forskarna deltar i den allmänna rättspolitiska debatten med föredrag och artiklar, samt att de gör bruk av sin sakkunskap och sina forskningsresultat i arbetsgrupper och i olika expertuppdrag. Internationellt samarbete är vidare en viktig del av verksamheten. Detta inkluderar kontakter till och medlemskap i olika internationella organisationer och deltagande i seminarier och internationella forskningsprojekt. Som exempel på sistnämnda kan nämnas en allmän europeisk utredning om brottsoffer, samt en utredning om brottsligheten i Finlands närområden.