Rättpolitiska forskningsinstitutet

Rättspolitiska forskningsinstitutet som grundades år 1974 är ett sektorforskningsinstitut som lyder under Finlands Justitieministerium. Institutet fortsätter det Kriminologiska forskningsinstitutets verksamhet, som upprättades år 1963. Rättspolitiska forskningsinstitutets verksamhetsprincip är att producera högklassig och oberoende forskningsinformation om brottsligheten och rättssituationen som gagnar den rättsliga och kriminalpolitiska planeringen och beslutsfattandet samt den offentliga diskussionen. Institutets forskningsgrepp innefattar olika akademiska discipliner med särdraget att förena en samhällsvetenskaplig och en rättslig granskningsvinkel.

Den gällande lagen om Rättspolitiska Forskningsinstitutet (1139/2007) och Statsrådets förordning om Rättspolitiska Forskningsinstitutet (1241/2007) trädde i kraft i början av år 2008. Dessa kompletteras av institutets arbetsordning som institutets chef antagit 19.11. 2008.
 
Enligt lagen är rättspolitiska forskningsinstitutets uppgifter att 1) bedriva oberoende rättspolitisk forskning som beaktar justitieministeriets och samhällets informationsbehov,
2) kartlägga rättssituationen och brottssituationen samt analysera dessa och rapportera om förändringar i dem, 3) upprätthålla och befrämja nationellt internationellt samarbete inom den rättspolitiska forskningen, 4) publicera och förmedla rättspolitisk forskningsinformation samt 5) engagera sig i rättspolitisk forskarutbildning i samarbete med universiteten.

Dessa uppgifter fullföljs vid rättspolitiska forskningsinstitutet genom att man publicerar forskning i institutets egen forskningsserie samt igenom artiklar i nationella och internationella vetenskapliga publikationer. Dessutom uppträder institutets forskare med föreläsningar och inlägg vid vetenskapliga seminarier samt vid utbildningstillställningar riktade till olika yrkesgrupper. Institutets personal hörs ofta som experter vid Statsrådets arbetsgrupper och andra lagberedningsgrupper samt inom vetenskapliga sammanhang. 

Organisation

Rättspolitiska forskningsinstitutet leds av institutionschefen. Institutionschefen ansvarar för institutionens resultat, bestämmer om dess allmänna verksamhetslinjer amt utnämner institutionens personal.  Rättspolitiska forskningsinstitutets institutionschef är professor Tapio Lappi-Seppälä.

Rättspolitiska forskningsinstitutet indelas i två forskningsenheter, den kriminologiska och den allmänna enheten. Dessutom finns den administrativa enheten. Den kriminologiska enheten fokuserar på kriminologisk och kriminalpolitisk forskning och den allmänna enheten på rättsociologisk och rättspolitisk forskning. 

Rättspolitiska forskningsinstitutet omfattar 17 tjänster. Dessutom anställs vis behov projektarbetare och forskningsassistenter för viss tid. Personalens antal växlar följaktligen mellan 20 och 30 personer.  Forskningen på institutet innefattar många olika vetenskapsgrenar och forskarnas vetenskapliga bakgrund är mångahanda. Forskarna har utbildning i bl.a. juridik, sociologi, beteendevetenskap, förvaltningslära, statistik och konsumentekonomi.

Personalen vid rättspolitiska forskningsinstitutet har hög utbildning. Under de senaste tio åren har man speciellt satsat på personalens utbildning och personalen har uppmuntrats till akademisk vidareutbildning. Hög utbildning garanterar vetenskapligt relevant forskning och forskningens höga kvalitet. Enligt institutionens personalbokslut är utbildningsnivåindexet 7, vilket motsvara en situation där alla organisationens arbetstagare har en utbildning av universitetsgrad. Bland de 17 permanenta tjänstinnehavarna finns nio universitetsdocenter.

Verksamheten och dess finansiering

Rättspolitiska forskningsinstitutet är statens minsta sektorforskningsinstitut. Budgeten uppgår till 1,5 miljoner euro. Dessutom tillkommer 200 000 – 300 000 euro som extern finansiering. Den externa finansieringen används för projekt med gemensam budget. Institutet utför inga egentliga beställningsuppdrag. Institutet resultatleds av justitieministeriet.

Institutets forskare publicerar årligen ungefär 15 forskningar genom institutets egen publikationsserie. Antalet artiklar i periodiska skrifter, samlingsverk och journaler uppgår årligen till ca 100. Antalet föredrag uppgår till lite under 100. Dessutom innehar personalen många olika expert- och förtroendeuppdrag inom statsförvaltningen och vetenskapsvärlden.